London is my new home! Kapitel 4.
Vad som har hänt innan:
Hur var det här kapitelt?
Jessicas perspektiv!
Om 2 h skulle killarna komma och jag var så glad och längtade, men jag visste bara inte varför..
*PLING, PLÅNG*
Jessicas perspektiv:
Åh dom är här, härligt.. Eller?
Melissa verkar inte hört ringklockan så jag gick ner och öppnade, dom skrek samtidigt:
- HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
- HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!
- Haha, hej hej
- Jessicaa, ser jag bra ut?
Hörde jag Melisas ropa från övervåningen.
- Du ser säkert jätte bra ut! Ropade Zayn tillbaka och vi började skratta lite.
Det blev helt tyst från övervåningen förutom ett litet pip som sa: Omg.. I en pipig röst
Vi alla började skratta!
- Melissa, kom ner nu! Dom är här! Ropade jag.
- Jag kommer! Ropade hon tillbaka.
.
Melissas perspektiv:
Herregud, Zayn hade svarat att jag säkert så bra ut.
Gud, jag hade ingen aning om att dom var här, jag hade inte hört någonting!
Nu var det bara att samla sig, dom skulle säkert älska mig!
.
Jag gick sakta ner för trapporna, alla satt i soffan och såg på tv.
Jag gick långsamt närmare tv:en och såklart snubblade jag till och i ett duns satt jag på golvet.
Alla vände sig om och Liam kom och hjälpte mig upp.
Jag rodnade lite och slängde bak håret lite flörtigt när jag kom upp igen.
Alla sa hej till mig och gjorde plats till mig i soffan.
.
- Så hur gammal är du då Melissa? Frågade Louis.
- Jag är 17 år, jag fyllde det häromdagen! Svarade jag kanske lite för snabbt.
- Haha, juuust det!
- GRATTIS! Sa alla i kör.
- Men hallå? Ska vi inte sjunga? Sa Harry glatt!
- Alltså.. Det var det ändå jag han säga innan alla hade stält sig upp och började sjunga.
Gud vad perfekta dom var!
.
Harrys perspektiv:
När vi änterligen hade satt oss ner i soffan igen sattsade jag på att sätta mig riktigt nära Jessica. Jag tyckte att hon var hur snygg och snäll som helst.
Jag makade in mig precis intill henne, det kanske inte såg så diskret ut men det spelar ingen roll.
.
Jessicas perspektiv:
.
Vi hade pratat en stund nu så det var nog dags att fråga om någon var hungrig!
- Är ni hungriga killar? Frågade jag.
- Är ni hungriga killar? Frågade jag.
- Ja! Svarade Niall snabbt. Vi alla började skratta, Niall satt där och rodnade lite.
Han var hur söt som helst!
Plötsligt kände jag Harrys hand närma sig mitt ben lite. Oj! Vad nära han satt, jag hade inte tänkt på det innan.
Det kändes så konstigt så jag sade fort.
- Jaha, vad vill ni ha för mat då?
Men handen slutade inte komma närmare.
- Pizza? Svarade Zayn.
- Supergott! Svarade Melissa.
Hon hade blivit lite mindre stel nu!
- Så vilka ska gå till Pizzerian med mig? Den är bara här runt hörnet. Frågade jag.
- Jag kan, svarade Harry och log ett charmigt leénde mot mig.
- Okejdå! Svarade jag lite nervöst.
.
Vi tog på oss skor och ytterkläder och bar oss iväg.
.
- Hur gammal är du då, Jessica? Frågade Harry efter en stunds tystnad.
- Jag är 16 år. Och du?
- Vet du inte det?
- Nej?
- Haha, okej! Det är skönt med folk som inte vet allt om en. Jag är 18 år!
- Jaha!
Svarade jag kort.
Folk som inte visste allt om dom?
Haha, dom skulle bara veta allt Melissa visste om dom!
Hur var det här kapitelt?
Ju mer kommentarer, desto gladare blir jag! :).
Kommentarer
Trackback