MOVING TO LONDON. KAPITEL 3.
Melissas perspektiv!
Nej nu fan! Hon skulle kommit hit för 20 minuter sedan, jag skiter i det här nu!
Jag klev ut ur bilen, smällde igen dörren och började gå bortott hem.
Hon hade ändå extranycklarna så hon kan köra hem utan mig.
Jag varvade nu huset där festen var inne. Plötsligt när jag gick på förbi en dörr på baksidan så smälldes den upp rakt i mitt ansikte och en kille sprang ut, när han såg att han smällt till dörren i ansiktet på mig och att jag låg på marken kom han fram till mig och sa:
- Vi fortsätter att mötas såhär eller hur? Och blinkade till med ena ögat.
- Va? Vad pratar du om? Svarade jag bara medans jag höll ena handen vid huvudet där det gjorde ont.
- Kommer du inte ihåg? Jag var killen vid fotbollsplanen, som duvet.. Råkade skjuta en fotboll i ditt huvud. Mumlade han.
- Åh, nu minns jag.. Om vi fortsätter att träffas såhär så kommer jag att ligga på sjukhus snart. Mumlade jag.
- Förlåt, öhm de andra killarna kommer snart.
- Vilka andra killar? Vem är du egentligen? Jag känner igen dig från något.
- Jag är Harry Styles sötnos. Från One Direction! Sa han och blinkade med ena ögat igen.
- Harry Styles? Sa jag förvånat. Det är ju killarna min syster letar efter där inne! Tänkte jag.
- Ssch, säg det inte så högt! Du får konsertbiljetter till våran nya konsert om du är lite tystare.
- Jag vill inte ha dina dumma konsertbiljetter, jag vill bara gå hem så akta på dig.
Precis när jag försökte att resa mig upp kom de andra fyra killarna, jag hade så ont i huvudet så att jag ramlade på marken igen.
- Wow, wow! Vad händer? Det var en blond kille som pratade.
- Jag råkade smälla igen dörren i hennes huvud av misstag. Jag får ta och hjälpa henne. Sa Harry.
- Det är dem andra i One Direction va? Sade jag.
- Haha, ja det är Louis, Niall, Liam och Zayn! Svarade Harry.
- Hej! Sa alla och hälsade på mig.
- Hej, hej! Sade jag irriterat.
- Okej, vi ses på festen. Ring om det är något! Sa Louis.
- Visst Boo Bear.
- Kom jag hjälper dig upp. Sa Harry och försökte att ta tag i min arm.
- Nej, jag klarar mig själv.
- Larva dig inte, du ramlade ju. Kom igen ta tag i min hand och stöd dig mot mig så går vi mot bilen.
- Ja! Sa jag och suckade.
När vi var framme vid bilen satte jag mig längst fram bredvid Harry och precis innan vi skulle åka kom Niall springandes och sa till Harry att dom måste vara någonstans snart.
- Jag mår inte sa bra. Sa jag och höll för munnen.
- Andas bara, och spy inte i bilen. Svarade Harry lite osäkert.
- Okej. Svarade jag.
Jag böjde mig vid den öppna bildörren där Niall stod och direkt spydde jag.
- Oh, come on! Mina skor! Sa Niall och stönade.
- Haha! Skrattade Harry.
- Ops, förlåt. Svarade jag.
- Eh, det är lugnt. Harry är däremot skyldig mig ett par nya skor ändå. Haha! Svarade Niall.
Efter det gick Niall tillbaka till dem andra och satte sig i en annan bil medans jag och Harry körde vidare.
- Du kör mig hem direkt eller hur? Frågade jag och höjde på ena ögonbrynet.
- Öh, javisst! Vi ska bara göra ett litet stopp på vägen. Det sista sa han lite tystare.
Jag ignorerade det och tänkte väll att han menade en bensinstation eller något.
Plötsligt stannade vi framför ett glamoröst stort hus.
Vi klev ut ur bilen och det ända jag kunde säga när jag kom in till hallen var: Wow!
- Kom fort! Han drog mig i armen upp för den långa vita trappan och vi sprang in i hans sovrum.
- Vad gör vi här? Frågade jag.
- Du måste bara vara här tills jag och grabbarna har spelat en av våra nya sånger för gästerna och sedan kan jag skjutsa hem dig. Okej?
- Varför måste jag vara här? Skäms du för att visas med mig? Frågade jag.
- Nej, det är inte det. Jag orkar bara inte med alla frågor som: Vem är det där? Hur träffades ni? Är det där din flickvän? Dejtar ni?
- Dejtar ni? Frågade jag förvånat.
- Ja, folk är galna. Snälla bara stanna här uppe tills vi har spelat klart där nere.
- Som om jag har något val.
Zayns perspektiv:
Alla vi fyra väntade nedanför trappan och äntligen kommer Harry.
- Har du stoppat om henne ordentligt nu eller? Frågade jag och blinkade.
- Ha, ha. Jätte kul! Muttrade Hazza.
- Skulle vi spela den nya låten nu? Frågade Liam och tittade på oss.
- Jo, vi får skynda oss. Hon verkar vilja komma hem fort och jag vill helst skippa alla frågor precis som ni. Sa Harry.
- Ja, nu går vi ut dit. Sa Niall medans vi började gå ut till altanen som var mycket belyst av alla ljusslingor och där alla gäster stod förväntansfulla.
- Hej alla, vi kommer att spela en ny låt idag. Den heter Moments. Jag hoppas att ni gillar den. Sa Louis medans Niall greppade tag i sin gitarr.
Liam började: Close the door, turn the lights off, I wanna be with you, I wanna fell your love, I wanna lay beside you, I cannot hide this, even do I try.
Heart beats harder, times escapes me, rumbling hands touch skin and makes this haarder.
2 minuter senare:
Tack så jätte mycket för alla applåder, hoppas ni gillar den. Vi kommer snart tillbaka.
Sade Liam.
Vi spåsprang in från altanen men mycket folk stannade oss och ville visa sina positiva åsikter. Men vi hade inte riktigt tid med det nu så för det mesta så sade vi tack och försökte att skynda oss vidare.
Harry sprang upp till sitt rum och skulle hämta Melissa.
Istället kom han springandes ner ensam igen och var förtvivlad av hon var borta.
Sedan hörde vi något vid källaren.
Harry sprang ner och vi alla såg Melissa där.
Harrys perspektiv:
- Vad gör du här nere? Frågade jag och höjde på ögonbrynet.
- Jag försökte att hitta ut, men det är inte så lätt direkt i det här palatset. Har du 5 olika bilar här också?
- Ja, vi alla har våra bilar här.
- Gud..
- Ska vi åka madam? Frågade jag och öppnade bildörren till den svarta porsen han hade.
- Snälla någon.. Sa Melissa och suckade medans hon satte sig där fram bredvid.
- Ha det så kul turturduvor! Sa Niall och började gap skratta.
Alla pojkarna stod där och garvade förfullt.
Vi började backa ut bilen mot den kolsvarta natten.
3:dje kapitlet klart nu!
